Motorcyklar i efterkrigstiden

Efter första och andra världskriget exploderade intresset för motorcyklar världen över och runt 1920-talet var det Harley-Davideson som var den största tillverkaren och de tillverkade och hade återförsäljare i 67 olika länder världen över. I slutet av 1920 talet tog dock tyska märket DKW över titeln och blev den största tillverkaren i världen.

På 1950-talet blev det mycket populärt att använda strömlinjeformning i utformningen av motorcyklar världen över och radikala förändringar skedde inom motorcyklarna vilket ledde till att de blev mer racinginriktade. Tidiga inom detta område var märken så som bland annat Moto Guzzi och NSU och de producerade båda väldigt radikala och speciella typer av motorcyklar som var väl före sin tid. De som gjorde de mest avancerade designerna av motorcyklar var NSU i samband med att de var med och tillverkade motorcyklar som användes inom Grand Prix, de slutade dock efter att fyra stycken NSU-förare dog i tävlingarna mellan 1954 och 1956 vilket även ledde till att de slutade utveckla liknande motorcyklar.

Moto Guzzi tillverkade och producerade också motorcyklar som användes inom racing och under 1957 var nästan alla vinnande motorcyklar i Grand prix av strömlinjeformad design. Året efter blev dessa typer av motorcyklar förbjudna under tävlingarna då man ansåg att säkerhetsriskerna med dem var allt för stora. Mellan 1960 och in på 1990-talet var små motorcyklar särskilt populära världen över bland annat i och med att den öst tyska Walter Kaaden uppfann en speciell motor som lämpade sig för dem på 1950-talet.

Men också under krigen användes motorcyklar inom det militära i stor utsträckning och det var bland annat vanligt att man använda motorcyklar med sidovagnar som möjliggjorde att en medpassagerare vid sidan av kunde åka med utan att behöva koncentrera sig på själva körningen och därmed istället kunde koncentrera sig på att upptäcka och skjuta på fiender.